Mikas

 

Ni skulle bara veta så mycket tankar som försiggår i mitt huvud just nu. Om mitt eget liv, samhället, skolan, människor, musik, event, kommande händelser och händelser som redan skett. Det finns så mycket som kan skrivas ut, det är bara det där med att formulera det i ord, skrivna ord. Ni kommer få uppleva den riktigt bitterfittiga Mika vissa dagar, och vissa dagar den otroligt trötta, deprimerade Mika. Men ni kommer också få uppleva den glada Mika, den ironiska, cyniska, makabra, morbida Mika. Var så säkra.

 

Så som jag formulerade mig om mig själv just nu får mig att låta som jag är en lite hemskt sur människa, men det är jag nog inte. Snarare tvärtom, jag har sjukt nära till skratt, fastän folk i början kanske inte tror det. Mina närmsta vänner brukar kalla mig för BitterMika, då jag ofta kläcker ur mig mina innersta tankar för dem, och går runt ibland och muttrar för mig själv om hur samhället bara går utför, och liknande. Men de har väldigt roligt åt mig, och tack vare det kan även jag skratta åt mig själv.

 

Självdistans är något jag är grymt bra på faktiskt, om man får säga sådant om sig själv, att man är bra på något alltså. Någon kanske blir kränkt. Men vet ni vad? Det ger jag blanka fan i. Mina tankar, mina ord, mina åsikter. Punk(t). 

 

Men vem är Mika egentligen? Kanske är sådant man borde säga i en ny blogg. Jag presenterar mig lite snabbt snart, resten kommer ni väl kunna klura ut allt eftersom ni läser, om någon nu mot all förmodan kommer läsa, det var ju det också. 

 

Jag är 21, arkeologistuderande, musikgalen. Jag är ifrån Dalarna, men nu bor jag i Göteborg, bästa staden i Sverige enligt mig. Jag studerar som sagt, samtidigt som jag och en vän i detta nu håller på att arrangerar event, musikevent. Jag fullkomligt älskar döskallar, ni ser mig nästan aldrig utan något med en döskalle på.

Hundar är de bästa djuren som finns enligt mig, och hos min mor har jag en alldeles underbar liten tant, Sunni heter hon och är en border collie. Henne har vi haft sen jag skulle fylla 10. hon är 11 år nu. Min bror har också en hund, som jag ser som min också. Bira heter hon (Japp, ni läste rätt, Bira. Ni vet, slang för öl?) och är den mysigaste collien ni kan hitta. Troligen den mest hariga också. Jag har  6 syskon totalt och tre brorsbarn. 

Jag har världens finaste vänner, ingen nämnd, ingen glömd, och världens bästa Trollmor, man kan inte ha en bättre mamma än henne. Hon finns alltid där. Det är henne jag ringer när jag är glad, hyperaktiv, trött, less på livet och allt sådant. Mamsen är bäst, ingen protest! 

 

Ja, vad mer kan man säga. Människor tenderar till att vilja ha ett ansikte på andra, så jag slänger in en bild på mig själv, sen får det vara nog, tills jag känner för att skriva något mer.